Jag tänder varenda stearinljus i lägenheten, för att försöka finna det där omtalade lugnet. Den starka doften av vanilj ger mig i vanliga fall bara ger mig huvudvärk, men inte nu. Att sätta mig under en filt i soffan och se en bra film är en tanke som inte ens skulle slå mig, ne jag föredrar golvet. Ryggtavlan tryckt mot valvet, toalettdörren står på vid gavel och jag sitter precis där mattan har sitt slut. Kryper ihop med knäna så nära bröstet de bara är möjligt. Helst ska de vara tyst, så tyst att jag hör hjärnspökenas konflikt eka mellan öronen.